Slow living and slow food in Costa Rica

Vulkanen Arenal visade sig endast med toppen insvept i moln denna gång

Idag, torsdagen den 26 januari, har det gått en vecka sedan senaste blogg. Efter äventyr i Arenal med Slow food upplevelser på den biodynamiska farmen med bl.a. en utflykt bland regnskogens välgörande växter, körde vi hem till Santa Ana. Lilla familjen stannade här i sin vardag och mitt barnbarn Emmie tyckte nog det var skönt att få komma till sitt eget hem. För mycket resande med ett litet barn är tungt för föräldrar men främst för den lilla. Barn skall få ha sin egen rytm i välkänd miljö. Min väninna Ulla och jag åkte vidare efter en dags paus, ut på nya äventyr. Före jag går vidare i händelserna måste jag berätta om den underbara restaurangen vi besökte en kväll i Arenal. Vi bodde på hotell Los Lagos ca 40 km från restaurangen. Här i Costa Rica finns en fisk, tilapia, som odlas i bassänger. Denna delikatess odlas i hotell Los Lagos egen bassäng och serveras givetvis i restaurangen. Fisken har vitt, gott kött och tillreds på olika sätt. Den är mycket omtyckt. Nu har jag smakat den stekt och limegravad. Tilapia är rödlistad i WWF:s fiskguide vilket betyder att man inte skall använda den. Denna tilapia är odlad och inte fiskad i Stilla havet vilket gör att man kan äta den med gott samvete. Joel valde tilapia med jätteräkor vilka ju också är rödlistade av WWF, borde alltså ej användas. På Los Lagos badade vi i varma naturliga källor och såg olika djur i naturen. Jag såg första gången basilisködlan som här kallas för Jesus Kristus efter sin förmåga att springa på vatten.

Tilapia i avodadosås var mums! På hotell Los Lagos.

Nu tillbaka till restaurangen jag skulle berätta om, Gingerbread. Här finner vi igen en israel som kommit hit för att förverkliga sin livsdröm. Jag skrev ju om en grupp israeler som kom hit för att bygga upp sin livsdröm i min tidigare blogg. Efter att ha kört dessa 40 krokiga km i mörker längs Arenalsjön kom vi äntligen fram. Här rekommenderar krögaren gästerna att ta in ett par olika portioner och dela på. Portionerna är enorma nämligen så vi fyra delade på två olika förrätter, två varmrätter och två desserter.

2 förrätter: svampstuvning med vitlöksbröd och tomatmozzarellasallad

Avslutningsvis tog tre av oss varsin lokal Irish coffee. Den irländska whiskyn serverades i shotglas och det goda kaffet i rejäla muggar. Grädden var ovispad och du hällde den själv i kaffet om du så önskade. Jag tror det är den godaste Irish coffee jag någonsin druckit. 

Gott kaffe med irländsk whisky i Costa Rica

Mexican spicy, kryddigt griskött som en varmrätt

Sea bass som fiskrätt, allt var otroligt vällagat och gott!

Sea bass kallas på svenska havsabborre och är en delikat, populär och mycket vanligt förekommande fisk i Costa Rica. Man kan också fiska den i Arenal sjön.  

Ett typiskt  tico morgonmål är Gallo Pinto, ris med bönor. Till detta serveras ägg i olika former, bröd, grön stekt banan och en god kryddig sås.

en liten frukost på ett café

 Färsk frukt är också alltid tillgängligt eller drycker på frukt. Batidos är en fruktsmoothie på vattenbas och den serveras ur höga glas iskyld som en sorbet. Mycket läskande och gott. Går lätt att göra hemma ifall du bara har god frukt och en mixer/blender. En saftcentrifug är bra att ha också i synnerhet i Finland där vi får lov att utnyttja morot och äppel t.ex. I stället för exotiska dyra frukter som dessutom ej är solmogna och goda kan vi ta av våra fina frysta bär under vinterhalvåret. En jordgubbsbatido är inte omöjlig att servera hemma i Finland. 

mangobatidos samt en lime-mynta-ingefära lemonad. Mums i värmen!

Vattnet här i Costa Rica är drickbart men kan innehålla föroreningar och eller mineraler från rör. På de hotell eller i de hushåll där man har en egen brunn är det ett naturligt bra vatten man får i kranen.  I Lindas hushåll köpte man dricksvatten förr i 6 liters plastkanistrar men numera har det unga paret installerat en vattenreningsapparat som renar med hjälp av ozon. Nu sparar man både pengar och miljö. Alla främmande ämnen renas bort. 

den ozonrengörande vattenapparaten. Lustfylld lyx.

Ca 30 l vatten gick det åt i veckan för 2-3 personer till dricksvatten och te. Det blev en hel del plast det. Nu går det åt en del el förstås men apparaten är avstängd på natten och det återstår att se på nästa elräkning men enligt leverantören skall den vara elsnål. Denna maskin ger både kallt vatten och varmt 90°C vatten. Man behöver inte koka t.ex. tevatten utan tar det direkt ur apparaten. I Finland har vi ju inte detta problem men inte heller vårt vatten är det bästa har vi ju fått erfara nu och då med föroreningar och kemikalier.

På hemvägen från Arenal området stannade vi för att köpa lite ”skrotkonst.” Vad sägs om dessa föremål av gamla bildäck och ölburkar? Fantastisk återanvändning! Några fjärilar åkte med i bagaget.

Färggranna fåglar av bildäck

Tunna målade plåtfjärilar av ölburkar

Om Anna-Maria Niskanen

Jag är nyfiken på och intresserad av det mesta som berör mat, hälsa och miljö. Att undervisa är både mitt jobb och mitt intresseområde. Som hushållslärare kommer jag i kontakt med nytt inom ämnesområdet och pedagogiken och som medlem i Slow Food Västnyland får jag uppleva intressanta saker som berör råvaror, produktion, mat, ekologi och rättvist handlande. Många andra saker intresserar mig också som vinterbad, sköna promenader, meditation, böcker, att umgås med vänner, resa då jag har råd, strumpstickning och en hel del annat. Marthorna och deras verksamhet ej att förglömma.
Det här inlägget postades i Västnyland. Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.

Kommentarpolicy