Hemkommen från Costa Rica hamnade jag mitt i Runebergs bestyren i undervisningsköket. Veckorna mellan tjugondag Knut och Runebergsdagen kallas för oxveckor. Dessa veckor var långa utan några helger. De var som att gå efter oxen i fåran, enahanda.
Inför Runebergsdagen bakas det i alla grupper. Tårtorna är omtyckta och vi testar många olika recept. En del har mandel i sig andra kokosflingor. En del elever väljer recept utan mandel och många väljer bort bittermandeloljan. Själv älskar jag tårtor som smakar bittermandel. Min favorit tårta är dessutom dränkt med punsch men det hoppar vi över i undervisningsköket förstås. Där som svenskarna älskar marsipan och mandel i olika former så är vi i Finland mera försiktiga. Få elever gillar marsipan eller nötter och mandel. Vi borde ju äta mera frön och nötter förutsatt att man inte är allergisk givetvis.
Runebergstårtformar kan inhandlas i Borgå i olika affärer. Där började metall linjen vid yrkesskolan för flera år sedan tillverka tårtformar i tre olika storlekar. Den största gick under namnet Runebergsform, den mellanstora fick heta Fredrika form och den minsta lilla formen gick under namnet cocktailtårtform. Eftersom jag äger ett antal formar så kan vi också i huslig ekonomi baka ett antal tårtor med ”rätt” utseende. De flesta tårtor bakas dock i muffinsformar men du kan också använda ugnssäkra kaffekoppar. Arabias Arktica kaffekopp är utmärkt för ändamålet. Smörja och bröa koppen, fyll i smet och grädda. Ett tips jag fick av hushållslärare Britha Björkendahl vid yrkesskolan i Borgå var att ta ut tårtorna ca 5 minuter före de är färdiga och tillsätta hallonsylt då. Sedan åker tårtorna in tillbaka i ugnen och sylten rinner ner i tårtan och gör den saftig. När sedan de färdiga tårtorna fått kallna en aning så tillsätter man lite ny sylt och dekorerar förstås med glasyr. Du kan färga glasyren med lite röd karamellfärg men jag föredrar den vit. Glasyren sätts på när tårtan kallnat.
Runebergsdagen har firats i Finland sedan 1854-1864 beroende på ort och tårtan såg troligen dagens ljus under 1840-talet. Det sägs att sockerbagaren Lars Henrik Astenius i Borgå är tårtans far. Man kan också höra att Fredrika Runeberg bakade tårtan av bl.a. kaksmulor och att hon använde äppelmos i stället för hallonsylt. I deras trädgård fanns många äppelträd och Fredrika var en ekonomisk husmor. Historien berättar också att nationalskalden intog en dylik bakelse på morgonen tillsammans med en snaps. Historiker Bo Lönnqvist har hittat belägg för att Ekbergs café i Helsingfors hade tårtorna i sitt sortiment år 1865. I en annons är tårtan nämnd bland andra goda och välsmakande bakelser som Alexander- Mazarin och Napoleonbakelserna.
På Strömborgska skolan där jag arbetade plockades bysten av Runeberg fram inför Runebergsdagen. Huvudet kröntes med en lagerkrans (ej på lagerblad men snarlika) och intill ställdes en vas med liljekonvaljer. Dessa ljuva blommor fanns att köpa till ett rätt högt pris i en blomsterhandel i Borgå alltid till Runebergsdagen. Blomman är Finlands nationalblomma och var skaldens favoritblomma. 
Runeberstårtor i all ära och goda är de ju också men tacka vet jag ett gott matbröd! I Costa Rica bakade vi dagligen ett bröd som vi varierade på olika sätt. Grundreceptet är ur en kokbok av Camilla Plum från Danmark. Camilla Plum har Fuglebjerggaard i Danmark och bakar så det står härliga till! Missa inte gården om du kör omkring i Danmark. Den ligger lite avsides men är alla gånger värt ett besök.
Receptet har jag fått via min svägerska Ulla i Borgå. Hon bakar också flitigt just detta lättbakade bröd. Till recpetet alltså:
4 dl ljummet vatten, 2 tsk honung, 1/2 msk salt, 5 g färsk jäst, 400 g ekologiskt fullkornsmjöl. Blanda allt i en skål, häll den lösa smeten i en smord avlång brödform och låt sedan degen jäsa övertäckt 10 timmar i rumstemperatur eller 24 timmar i kylen. Sedan är det bara att ställa in formen i ugnen ca 1 timme i 175-200°C. Temperaturen är beroende av ugnen så du får experimentera dig fram.
I Costa Rica lät vi brödet jäsa över natten. Ibland blev det 10 timmar ibland 12 timmar men det blev alltid ett lyckat och gott bröd. Vi använde torrjäst, det enda som fanns. Då tog vi 1 tsk torrjäst. Sedan experimenterade vi med mjölet. Linda hade ingen våg så jag utgick ifrån omvandlingstabellen i boken i huslig ekonomi. Där kan man läsa att 1 dl vetemjöl väger 60g. Vi utgick ifrån att fullkornsmjöl kanske är lite tyngre så vi satte i ca 6 max. 7 dl mjöl. Du kan gärna väga upp mjölmängden men det blev också bra bröd så här på en höft. Det skall vara en lös deg så beroende på mjölsorter får du experimentera dig fram. Ibland satte vi i brödet enbart fullkornsmjöl, ibland mera vetemjöl än fullkorns, ibland satte vi i 1 dl malda nötter av olika slag och då minskade vi lite på mjölmängden. Du kan experimentera hur du tycker men minns att det alltid är bra att sätta i ca hälften vete- eller så kallat semlemjöl. Det behövs för strukturen i brödet. Resten kan sedan vara nästan vad som helst.
Idag när jag satte en ny deg att jäsa över natten så använde jag mig av Mörby gårds fullkornsspelt, ljus spelt, 1 msk fiberhusk, Mellangård honung och torrjäst. Fiberhusk är psyllium fröskal, fiberrika men glutenfria. Brödet blir givetvis inte glutenfritt men får ett ordentligt fibertillskott och blir fint i konsistensen. Mitt bröd skall jag baka ut till portionsbröd denna gång. Sätter degen i smord muffinsplåt efter 10 timmar.








