Författararkiv: Anna-Maria Niskanen

Asiatiska fiskkakor stod på programmet i fredags. Jag hade en gäddfilé i frysen och cyklade iväg till M-Janne för att inhandla ett par filéer till för dagens program i undervisningsköket. Fick höra att handelsmannen inte fått tag på gäddfiléer, att det är svårt överlag att få tag på fisk från våra lokala fiskare. Ledsamt. Jag bad dem lägga undan ett par filéer åt mig till måndagen ifall det skulle lyckas. Gäddfilé kostar ca 14 €/kg så det är ingalunda frågan om skräpfisk. Jag fick lov att skarva med odlad norsk lax för ca 18 € / kg. På skolan diskuterade vi givetvis situationen med eleverna och flera av dem sade sig ha gädda hemma. Dom fiskar själv! Vi doftade på fisken och konstaterade också att gäddan doftade friskt medan den norska laxen inte hade en lika angenäm doft. Sedan skar jag gäddan så benfri som möjligt enligt Kenneth Oker-Bloms tips i boken 100 gäddrecept, laxstjärten var så gott som benfri. Vi körde sedan fiskbitar, ägg, grädde, salt och peppar till en jämn smet i matberedaren. Det gick i ett huj. Vi blandade i skalade räkor, ingefärspasta, currypasta, finfördelad purjolök, finskurna förvällda utländska sockerärter, finhackad färsk koriander och aningen rivet limeskal. Eleverna formade biffar som sedan stektes i smör/oljeblandning till mumsiga asiatiska fish cakes. Till denna rätt passar gädda utmärkt så ta vara på delikatessen om du lyckas få tag på en.

Idag på torget fanns gädda, strömming, färska och rökta abborrar förutom diverse fiskfiléer både färska och rökta. Utbudet på fisk på torget var bra. Fick inte tillfälle att intervjua fiskarna då de hela tiden hade en strid ström av kunder.  Torgpriserna på åtminstone abborre var överkomligt, på strömming likaså.

Nu vet jag inte var denna abborre är fiskad, hoppas den kommer från västnyländska vatten.

Rökta abborrar brukar vara mums, priset överkomligt (12,90/kg) jämfört med t.ex. norsk laxfilé igår.

På fredagen lär det funnits fina gäddor i Hagnäshallen i Helsingfors. Månne våra västnyländska gäddor ändar upp där?

En liten gädda fanns i ena fiskståndet. Hela färska abborrar för 5:90! Prisvärt!

Jag har tidigare bloggat om fisk och fiskpriser. Då handlade det om skolbespisningen där det lönar sig att köpa in fisk via Findus från Sydafrika i stället för att köpa norsk lax för att inte tala om inhemsk fisk! Ja inte förstår man alltid allting. Nå idag skulle du fått färsk fin strömming för 2 €/kg. Få rätter vinner över smörstekt strömming och god potatismos.

På nätet finns projektet Pro Kala ry med material också på svenska. Gå in och beställ eller bara ta del av information och recept. Välj de svenska sidorna. I Raseborg firas ju Fiskens dag lördagen den 26.5 med olika evenemang och den 16.5 serveras den nylanserade fiskburgaren, Raseburgaren, i alla Raseborgs skolor.

Nu tar vi farväl av vintern och välkomnar våren! Första maj kan man läsa om i Folk i fest—traditioner i Norden av Jan-Öjvind Swahn. I undervisningsköket har vi förstås tagit del av traditionerna och i en del grupper friterat pösmunkar (snabbmunkar).

Årskurs 9 lagade också vårrullar på filodeg. Vitkål, morot, purjo och griskött i fyllningen.

Här kokar pösmunkarna och vaktas noga!

Mjöden har vi också avsmakat för inget vinner hemgjord mjöd. Det kunde vi också läsa i Helsingin Sanomats mjödtest. Enligt ovan nämda källa är seden att dricka mjöd och äta struvor utmärkande för just valborgsmässofirandet i Finland. Under 1800-talet var mjöd en sommarläskdryck och den traditionen kunde vi väl återuppta tycker jag. Det lär vara nykterhetsföreningarna som lanserade mjöd och struvor som valborgsspecialiteter istället för champagne eller punsch. ”Vanligt” folk åt munkar eller skorpor. I boken kan man också läsa att välgörenhetsmärket Majblomman är bara ett år yngre i Finland än i Sverige. Från 1946 har första maj varit arbetsfri dag och arbetarnas egen dag och från 1978 har dagen varit en av årets officiella flaggdagar. Redan vid sekelskiftet (1900) hörde ballonger och majviskor till valborgssymbolerna i städerna.

mumsiga munkar bakade med bakpulver.

Med årskurs 9 Hakarinne elever testade vi Helsingin Sanomat receptet på rosetter men misslyckades. Nu på veckoslutet testade jag det på nytt hos en väninna och kunde konstatera att visst fungerar det perfekt! Det är både enkelt och gott med rosetter. I Sverige går dessa rosetter under namnet struvor!

Min väninnas rosettjärn från 1960-talet, mitt från 1980 talet ser likadant ut.

Degen som består av gräddmjölk, ägg, salt socker och mjöl samt rivet skal av citron blir efter fritering underbara våfflor. När de kallnat pudrar du dem med pudersocker. Garanterat gott. Vi valde fullkornsspelt men i receptet i HS används vetemjöl. Jag tycker fullkornsmjölet var toppen.

få ingredienser och så gott. Märk det avlånga järnet som är toppen till citron och mycket annat som skall finrivas

Du skall hålla järnet varmt i den heta oljan. Oljan skall hålla ca 170-180°C temperatur när du friterar.

Håll locket nära tillhands för olja kan vara självantändande. Du får aldrig lämna frityrgrytan utan uppsikt och oljan får inte ryka. Jag använder termometer men du kan också kontrollera oljans temperatur genom att sätta i en bit vitt bröd. När brödet blir vackert brunt på 1 minut så har du rätt temperatur.

Låt rosettjärnet värmas i oljan medan du hettar upp den.

25-30 fina rosetter får du av HS degen.

Du doppar det heta järnet i smeten upp till kanten av järnet, sedan doppar du ner järnet i den heta oljan. Med hjälp av en liten kniv lossar du sedan rosetten från järnet och låter det koka färdigt. Lyft upp och låt bakverket rinna av på hushållspapper.

Avnjut rosetterna med god mjöd eller kanske champagne eller skumvin. Jordgubbarna vi åt var spanska men goda.

Doppa jordgubbar i chokladsås eller i kondenserad mjölk, mycket gott.

I min föregående blogg nämnde jag de goda frukostsemlorna, Namasteen aamiaissämpylät. Nu bakade vi även dem och jag måste rätta till mjölmängden i Sikke Sumaris recept. I receptet du finner på nätet står det 12 dl vetemjöl men du skall ta endast 7,5 dl! Det skall vara en mycket lös deg vilket du kan se på bildserien här.

Färdigjäst semledeg.

I matprogrammet i TV framkom den rätta mjölmängden. Degen skall sedan klickas ut på plåten med hjälp av t.ex. en stor sked. Denna deg är gjord på vassla som blev över efter bondostframställningen.

Det gäller att ha den rätta skruven då den lösa degen klickas ut på plåten.

Underbara doftande bröd, allas favorit!

När du klickat ut degen på plåten så skall du klippa ett kors i varje semla och därefter sikta lätt över lite mjöl. Sedan skall bröden direkt åka in i het ugn. Se föregående blogginlägg för att komma till receptet via länk.

Hälsningar från Matgruvan i Ekenäs skärgård. Vårstädningen är på gång. Vaknade till otrolig fågelsång. Har en dagsljus väckarklocka i stan med fågelkvitter. I morse trodde jag för ett ögonblick att jag var i stan och vaknade till klockan! Ett otroligt kvitter, helt underbart.

Jag hör ju till dem som tycker Kyrkpressen ofta har intressanta artiklar. Nu i senaste numret påbörjades en serie recept som går under namnet Karins kyrkkaffe. Kanske också du har testat receptet? Jag är nog inte en stor favorit av kakor och söta bakverk men nu beslöt jag testa detta recept. Jag tänker inte skriva av receptet här ord för ord utan föreslår att du tar dig en titt i Kyrkpressen själv. Goda råvaror är ju ett  måste alltså valde jag givetvis smör, ekologiska ägg, ekologiskt mjöl denna gång från Andersböle-Veckoski vetekvarn i Norrveckoski by i Borgå. Ekogrädde i fyllningen. Det blev nog vanligt socker och vaniljsocker denna gång, det var det som fanns på stugan.

Goda ingredienser!

Denna himmelska kaka består av en sockerkaka i botten. Fyllningen görs av 6 st Pätkis chokladstänger och 2 dl grädde. Koka grädden och chokladbitarna under omrörning tills chokladen smälter, låt den sedan kallna. När sockerkakan kallnat skär du den i två delar och fyller den med uppvispad chokladgrädde. Dekorera härligheten med en blandning av pudersocker och kakao (ekologisk är mitt val).

Här med mumsig chokladfyllning

Kakan smakade gott, var lättgjord och litet annorlunda. Du kan gå in på Karins blogg och läsa mera.

Odekorerat botten

Det finns en serie underbara små och större kokböcker utgivna på Libris förlag i Kyrkkaffeserien. Vad sägs om t.ex. Kyrkkaffe, Brödglädje, Påtår, Långpannans lov, Saliga soppor eller Tillsammansmat. Det finns flera i serien och jag har köpt en del i Kungsbokhandeln i Ekenäs. Här kan du också inhandla boken Fester med rester. Rekommenderar dessa som gåvoböcker till matglada vänner.  En del av kokböckerna innehåller även andlig spis i form av texter varvade med recepten.

Min dotter hade med sig en deg ut till stugan. Av denna deg bakade hon på söndagsmorgonen underbara semlor. Receptet på dessa goda och lite annorlunda bröd, Namasteen aamusämpylät, kan du testa. Det är ett finskt recept men det är kanske inte ett hinder. Ett gott tips är det och värt att minnas nu till sommarens sköna frukoststunder.

Bukett av tulpaner och ranunkel

I huslig ekonomi skall lärare vara traditionsförmedlare. Att berätta om påsken som högtid med all symbolik, både hednisk och religiös, är underbart. Allt från pashaformens utskurna dekorationer och betydelsen av dem, till påskris, memma och ägg. Årskurs 7 har i år lagat en retromaträtt, Flygande Jakob. Döm om min förvåning då ca 5 elever av 14 hade ätit rätten hemma, mamma hade lagat den. Flygande Jakob finner du i t.ex. Rutiga kokboken, det är nog något av en nationalrätt i grannlandet Sverige. Grillad kyckling eller rester av ugnsstekt kan användas här. Banan och chilisås ingår förutom salta jordnötter. Verkligen exotiskt då det begav sig på 1970- talet! Idag är barn inte så förtjusta i varma bananer ifall det inte är frågan om friterade sådana. I vår maträtt bytte vi ut banan mot champinjoner och det gick bättre hem. En dessert som jag märkt att så gott som alla barn gillar är det jag kallar för memmaparfait. Läste i tidningen att Gårdsglass i Tenala har lanserat en memmaglass i år och då tänkte jag genast på vår efterrätt i ”hussan”. Du blandar memma med mjukrörd vaniljglass och fryser in det på nytt! Proportionerna kan vara olika. Själv gillar jag 1/2 glass + 1/2 memma men har funnit att eleverna gärna vill ha 1/2 l glass + 1/4 riva memma. I år har jag också märkt att många elever verkligen tycker om memma och det är ju glädjande. Denna parfait skall serveras vackert upplagd i skålar och dekoreras med påskgodis. Minns att ta fram parfaiten från frysen ca 20 minuter före den skall ätas.

vackert upplagd mat tilltalar alla!

I årskurs 8 har vi lagat lax till påsk. Den norska odlade laxens pris varierar stort. Ibland får vi den till special för ca 6€/ kg och följande dag kan priset vara 17 €/kg! Detta diskuteras i klass givetvis. Det är ju konsumentmedvetenhet i allra högsta grad. Att bli prismedveten är viktigt. Att även kunna ta miljöaspekter i beaktande är också viktigt. Flera elever fiskar eller har fiskande släktingar så det uppstår ibland mycket givande diskussioner angående fritids- och yrkesfiske. Laxmedaljonger med klyftpotatis, en fräsch sallad och en örtsås som kronan på verket. När det gäller fisk lönar det sig att krydda fisken i god tid före tillredningen. Laxmedaljongerna fick svartpeppar, färskpressad citron och flingsalt som kryddning. De skall också vara rumstempererade då de hamnar i pannan. Stekteknik lärs ut samtidigt som eleverna får se hur fisken ändrar färg då den blir tillredd. Den feta fiskens näringsvärden glöms ej heller bort. Att slå ett slag för strömming är alltid på sin plats och då jag med andakt talar om smörstekt strömming och potatismos blir även många elever lyriska.

För årskurs 8 blir det apelsincharlotte till dessert. En god kvarkgelé med frukt i får stelna i en skål beklädd med apelsinskivor.

Blåbärsris och ärtskott är trevliga påskdekorationer!

En påskgul dessert som är god och hälsosam! Denna sats för 4 personer innehåller visserligen 1/2 dl socker men är fettsnål. Du kan välja vilka frukter du vill blanda i kvarkfyllningen vi hade ananas och mango i konserverad form tyvärr. Du behöver 1 burk kvark, 1 dl vispad grädde, 1/2 dl socker och 4 gelatinblad. Gelatinblad är lätta att använda men du bör komma ihåg vissa saker. Ingredienserna skall vara rumstempererade och när du löser upp bladen i hett vatten så skall du röra om en stund så gelatinlösningen svalnar en aning. Våga testa, det är inte svårt. Nu kan åtminstone några av mina årkurs 8 elever använda gelatinblad. Informationen om att gelatinblad är gjorda på grisben gjorde att några elever inte kunde äta maträtten. Här kommer de kulturella skillnaderna in. Tänk så mycket vi lär under dessa lektioner. Årskurs 9 gjorde pasha som åts med baba (ett påskbakverk). Som varmrätt kokade vi en fiskseljanka på gädda för ca 5 €/kg. Soppan blev mycket god och intogs tillsammans med stekta brödstickor med vitlökskryddning. Den ortodoxa påsken stod i centrum. Mat och kultur åter en gång.

Vacker dukning gör en skillnad!

Ibland säger någon elev: ”va e de nu för skillnad hur man dukar?” Jo visst är det. Vi använder alla sinnen vid matlagning och under en måltid. Vi skall njuta av hela processen. Tyvärr kan det vara lite si som så med kärl och bestick i undervisningsköket men vi gör så gott vi kan och repetition behövs alla veckor.

Avslutningsvis föreslår jag en underbar påskbrunsch med en klassisk smörgås Ägg Benedictine! I min kokbok De fina familjerecepten kan jag läsa att denna favorit bland varma smörgåsar passar särskilt bra då bridge- eller syjuntan träffas! Boken som är från 1970 talet och numera endast fås via antikvariat eller på loppmarknader är fylld av ljuvliga recept med nostalgifaktor.

Till smörgåsen behövs rostat eller stekt vitt bröd som täcks med smörstekt spenat kryddat med salt, peppar och muskot. Därtill behöver du bräckt skinka och förlorade ägg. Allt detta toppas med hollandaisesås, mums! I familjereceptboken toppas smörgåsen med en vit stuvning med parmesanost och gratineras.  Den lättrökta skinkan kan bytas ut mot rökt lax och då får du Lax Benedictine förstås. Med enbart spenat och ägg får du Ägg Florentine.

Förlorade ägg eller som det också heter pocherade är inte så svåra att tillaga. Har du Rutiga kokboken så finns det en fin bildserie på s. 88. Du som ej har boken gör på följande sätt:

Tag en vid, låg kastrull eller en s.k. traktörpanna. Koka upp 1,5 l vatten med 1 msk ättika och 1-2 tsk salt. Knäck ägget i en kopp eller t.ex. i ett dl-mått. Låt ägget glida ner i det sjudande vattnet. En hålslev är bra att ha. För vitan mot gulan så den täcks. Låt koka en stund beroende på om du önskar gulan lös eller mera kokt. Lyft upp ägget, skölj försiktigt under rinnande kallt vatten och servera det sedan på bröd eller i en soppa, kanske vårens första nässelsoppa.

Solgul juice, gärna färskpressad och en kvarkbulle med anor österifrån platsar bra på frukostbordet.

Avslutningsvis önskar jag alla läsare en härlig, god och glad Påskhelg med en bild på mitt lilla barnbarn i Costa Rica. Emmie är som ett härligt påskägg i sin underbara sommarklänning. Hon firar ju påsk i tropisk värme.

Glad tös i Santa Ana

En alldeles underbar lördag på yrkeshögskolan Novia! Här möttes beslutsfattare, Marthor, ”Slow foodare” och andra matintresserade för att dryfta hur den goda måltiden kan se ut. Då seminariet planerades var centralkökets vara eller icke vara aktuellt i vår kommun. Arrangörerna ville dock att detta tillfälle skulle fokusera mera på hur en offentlig måltid i kommunal regi kunde vara, önskades vara. Vilka visioner finns och hur ser verkligheten ut. Vad är en bra måltid? programmet kan du läsa här.

Deltagarantalet kunde gott varit större, flera beslutsfattare kunde ställt upp. Vi som var med fick en intressant och givande dag. Det är inte alltid man kan säga så om seminarier. Som ämneslärare i huslig ekonomi fick jag en chans att berätta om mitt ämne och det intresserade åhörarna! Själv fick jag ta del av andras tankar och projekt. Hur gör man i andra kommuner, vad säger vårt regeringsprogram, vad är ekosystemtjänster och hur berör de mig, betydelsen av Sapere metoden som en pedagogisk metod, ekoprogram för yrkeskök och hur korrelerar hälsa och skolmat. Många idéer kläcktes, många tankar väcktes, ja en inspirationsdag i högsta grad under ledning av vår stadsdirektör. Nu är jag fylld av nya idéer inför nästa läsår. Mat och måltid engagerar och berör. Avslutningsvis önskar jag presentera hur det kan vara med fisk i skolbespisningen och säkert också i andra kommunala storkök. I veckan hade vi en jättegod fiskrätt i skolan, mexikansk fiskgryta. Min vana trogen ville jag veta vad för fisk det var och var den fisken är fångad. Döm om min förvåning då husmor kontrollerade saken och meddelade att fisken heter kapkummeltorsk  och är fiskad i sydöstra Atlanten. Så stod det på förpackningen. I Findus broschyr kan jag läsa att den kommer från sydspetsen av Afrika. Definitivt ingen närprodukt! Följande dag satte jag mig ner med husmor och tittade i Findus broschyr på andra fiskar och fiskprodukter som beställs och används i bespisningsköket. Detta framkom: Alaskasej från norra Stilla havet, Hoki från Australien och Nya Zeeland, Lax från Norge, Chile, Skottland eller Färöarna (då den inköps via Findus vet man inte varifrån den kommer mera exakt), norsk odlad lax via Tages fisk i Hangö, tre fiskars blandning (kuber) innehåller lax odlad i Norge, pangasius (haimonni) odlad i Vietnam samt sej fångad i nordöstra Atlanten. Jaa nog blir man ju lite fundersam. När det kommer till priset är den norska odlade fisken via Hangö dyrast, ca 12:90€/kg medan de andra exotiska via Findus kostar 7:50-9:50€/kg. Norgelaxen via Hangö är den enda färska fisk som tillreds i bespisningsköket i EHS.  Nu vet ni det då ifall ni inte visste från förut. Flera av Findus fiskar har ett MSC certifikat vilket skall stå för hållbart fiske.

I maj ordnar Gastro Nostra fiskens dag i Raseborg. Du kan läsa om det på Slow Food Västnylands FB sidor men ifall du inte har tillgång till detta så kopierar jag in infot nedan. Husmödrarna i Raseborgs skolor kommer att servera en ny fiskrätt av inhemsk fisk och hushållslärarna kommer att ha inhemsk fisk som tema under denna vecka. Åtminstone är detta under planering.

Fina fisken! det blir Fiskens Fest i Raseborg. Anteckna i kalendern redan nu!

Med årskurs 8 betar vi oss igenom nordisk matkultur. Nästa vecka står Island i turen med, vad annat än, lammkött. Denna vecka återvänder vi till vårt västra grannland Sverige. På söndagen firas Maria bebådelsedag och i Sverige firar man våffeldagen. Dagen har egentligen uppstått som en namnförvrängning. Under medeltiden var jungfru Maria tempelriddarnas beskyddare och gick under namnet Vår Fru. Detta blev sedan i folkmun med tidens gång ”våffel” och småningom våffeldagen alltså Maria bebådelsedag. Ja så kan matkultur uppstå. Det passar bra så här på vårvintern att frossa i goda våfflor och vad hindrar att du gör dem lite hälsosammare? I huslig ekonomi har vi gjort fullkornsvåfflor med både grahamsmjöl och havregryn i smeten förutom vetemjöl. Dessa fullkornsvåfflor åt vi sedan med räkröra. Jag hade planerat att vi sätter finhackad rucola i våffelsmeten men tyvärr gick all rucola åt då 9:ans elever gjorde italiensk mat. Då manglades det pastadeg av hjärtans lust.

Vi har också gjort äppelvåfflor. I smeten hade vi då äppelmos, sojamjölk och majsstärkelse, våfflorna blev alltså både mjölk- och glutenfria. Till äppelvåfflorna serverades hemkokt äppelmos och valbart vaniljglass eller grädde. Vi fick äppel i höstas både från elever och vänner så vi kunde koka en massa mos. Ett varmt tack till alla som bidrog!

4 våffeljärn av olika kvalitet gräddade ca 60 våfflor under tisdagen!

Vi tar tacksamt emot bidrag av höstens skördar. Nu har vi haft två fina äppelår. I höst skall vi koka egen saft om det blir bär. Butikens blandsaft alternativ är inte så lockande. Oftast dricker vi vatten till måltiden men saft behövs vid festligare tillfällen och till julens glögg.

Färdig!

Efter fullkornsvåfflor med räkröra blir det äppelvåfflor med glass och äppelmos.

Nästa vecka blir det lambalundir, kokte poteter, tomatsalat. Till dessert skir med ber. Är du förälder och läser detta uppmanar jag dig att följa med i elevens arbetsmaterial. Under ett läsår blir det en hel del recept och matkultur! Huslig ekonomi i den form vi kan erbjuda ämnet i Finland och i Norden är genuint i hela världen. Ja, det är ett dyrt ämne men det ger många färdigheter inför framtida utmaningar. Det är inte enbart frågan om att laga mat utan också om att träna samarbetsfärdigheter, lära sig handla på ett ekonomiskt och ekologiskt sätt i sin vardag, reflektera över olikheter och jämlikhet i samhället alltså värderingar och att klara av sin vardag på bästa möjliga sätt. Det är alltså inte enbart bullabakning och köttbullsrullning!